När jag vaknade i den morgon de unga kallar natt för att jag var kissnödig så var det detta jag klev ut i. Måsarna härskade över fjärden som låg blank.

Egentligen borde jag stanna där. För det var en stor stund.

Men jag hade ju något jag ville orera om. Mina ledtrådar är sirapslimpa och Baby Spice. Efter att de flesta nu har gjort sin egen surdeg och hyfsat kan uttala ”levain” så verkar vi ha tröttnat på hård skorpa, segt bröd, stora lufthål och den syrliga smaken, för nu har sirapslimpan, den söta gotlandslimpan och det likaledes söta halländska bondbrödet flyttat in på finhyllan hos ICA. ”Selection”. ICA har hittat de där bagerierna som har förgyllt tillvaron när jag semestrat i södra Sverige. Skogaholmslimpan – släng dig i väggen! Här pratar vi tunga limpor, mättad sötma, stor saftighet och ibland  en nästintill orientalisk kryddighet.

Är det gott med sötbröd eller är det bara för att jag direkt åker tillbaka till barndomen och till besöken på bondgårdarna i södra Småland när jag var en ung vuxen och livet var ganska enkelt? Jo. Jag tror att det är gott. Mina senaste Airbnb-gäster, två vältränade,  friluftsälskande holländska bröder glufsade i sig ett halvt halländskt bondbröd till en av frukostarna. Med Nutella och banan. Sköljde ner med en Monster. Så. Kanske är det inte bara nostalgi.

I helgen var det en festival i Stockholm med 90-talstema. Jag var funktionär och hade förmånen att betrakta människoströmmen. Så många höga tofsar och hårknorvlor. Ursäkta, men så minns jag inte att 90-talet såg ut. Jag frågade min dotter som sa att i USA och på Youtube ser 90-talet ut så nuförtiden. Punkt slut. Nu när jag suttit och skrivit det här försöker jag luska ut vad dessa hårknorvlor kan heta, jag söker både det svenska och det engelska uttrycket. Jag har bildgooglat och hittat en del bilder. Men inga begrepp.

Nostalgi och närhistoria är bedrägliga entiteter. Men det är klart, jag minns när jag insåg att det 60-tal som jag sett i ”Woodstock” samsades med mina föräldrars hatt-, rock-, kappa-, herr-och-fru-60-tal. Och att min pappas gula byxor och blommiga skjortor först inköptes på 70-talet.