Hur en överlever livet. Issadissa delar med sig av sin visdom.

Är jag nu en riktig bloggare?

När jag nu lägger upp en bild på mig själv och skriver om vad som händer och hänt?

Issadissa vid köksbord

Jag. Idag. Hemma. Autenticitetsgrad ENORM.

Så. Lördag den tredje. Om jag följer Svenska Kyrkans i Umeå adventskalender så ska jag sortera ut något idag och ge vidare. Eftersom jag sällan handlar kläder så har jag kanske något från 80-talet (mitt patronbälte tänker jag ALDRIG ge vidare, så det så), 90-talet (någon gång kommer jag i den snedknäppta ankellånga kjolen från Gap igen så den blir det inte heller och min unika Per Engsheden-kostym ska jag spara i all evighet), 00-talet (allt jag använde då är helt utslitet, det var årtiondet jag som egen person var helt satt på undantag) men kanske något från 10-talet. Japp. Det blev ett Kari Traa-ställ som jag fått med en prenumeration av någon tidning. Jag hoppas den kan göra någon glad. Jag lägger med litet barnkläder som är urvuxna men inte utslitna.

Jag lyssnar på Malindas Julbordsbloggen, lucka tre som innehåller en mängd svenska klassiker och har nyss förundrats över Lottens julkalender som ställer stora krav på vakenhet och intellektuell skärpa. Jag tar mig an hennes gåtor senare idag när kaffet satt in ordentligt.

Men varför sitter jag där vi köksbordet och tittar rakt in i kameran? Jo. Jag ska presenteras för resten av bostadsrättsföreningen eftersom jag nu valts in i styrelsen. MEN. Ljuset nuförtiden är inte snällt mot min bild av mig själv, så de bilder som den informationsansvarige tog för en timme sedan berövade mig på några illusioner om mig själv så jag behövde återupprätta en del av dem. Sagt och gjort – starkt, utfrätande ljus från fönstret rakt på och så självutlösaren på det. Upp med hakan litet lagom och hey presto, så fick jag en bild som är OK. Typ.

Och om jag vaknar till ännu mer idag så tänkte jag kika in på Sara Öhmans adventskalender med tips kring digital marknadsföring. Även om det är en vilodag idag.

Var snälla!
Var ömsinta!
Var sanna!
(fritt efter Laurie Anderson och Lou Reeds livsmotto)

Och ta det lugnt med glöggen!

Och – glöm inte att släcka ljusen innan du går ut!

Verifierad av MonsterInsights