1. Jag har inte hjärnskakning.
2. Jag har Netflix.
Men jag ligger i sängen eller soffan och har så gjort i tre dagar. Tråkigt? Nejnej. Tråkigt har jag inte haft sedan barn- och ungdomen. När jag väl slapp skolan och påtvingade teaterföreställningar och karaktärsbyggande biobesök så har jag inte haft tråkigt en sekund. Jag har haft det hemskt ibland, ledsamt ibland, men aldrig tråkigt.
Och nu för tiden har jag inte ens möjlighet att ha det tråkigt. Ett par klick på fjärrkontrollen och så glider jag in i de mest spännande. mest raffinerade, mest teatraliska, mest fantastiska historier. Som ger, om inte annat, näring åt tankar och skriverier. Jag skippar tablå-TV helt, orkar inte med tramset och utfyllnaden som Skavlan, Luuk och de andra levererar. För att inte prata om eländet på de andra kanalerna. Och reklamen, den ser jag på Youtube om jag vill se den, vem som blev nya Ica-Stig till exempel. Som Generation G gör, helt enkelt.
Varför jag tillfälligtvis härbärgerar soffa och säng? En mansförkylning. En sådan där som tar rejält, som lämnar en som en ynkande trasa, ropande efter Värme, Vätska, Vila och Vänlighet.
