1. Att skriva maskin
2. Sluta fråga ”varför”
3. Tro att det enda livsmålet är att vara duktig
4. Hoppa över en plint
5. Skriva uppsats enligt reglerna
De ovan listade färdigheterna är helt obsoleta. Jojo, det är klart, jag kanske skulle få ur mig fler ord om jag var en sådan där som skriver snabbt som tusan, men å andra sidan skulle jag väl behöva redigera mer. Vad jag egentligen menar med alla fem färdigheterna är att det är kunskaper som premierades en gång i tiden, men som jag klarar mig avsevärt bättre utan nuförtiden. Dessutom skulle den kostnad i form av energi, både mental och fysisk för att kunna de här fem sakerna vara vida större än den nytta jag någonsin skulle kunna haft.
Att skriva maskin snabbt var ju en kvinnofälla på 70- och 80-talen. Varje universitetsutbildad med ambitioner lärde sig snabbt att tiga om den färdigheten tills man kunde stänga dörren till sitt eget arbetsrum och eventuellt knattra loss på sitt eget material. Annars fanns ju alltid risken: ”Men du som skriver så snabbt, kan väl skriva det här åt mig?”.
Och kommer ni ihåg sekreterarna? Det fanns ett kvinnligt yrke där mesta tiden gick åt till att skriva maskin åt andra människor. Vad hände med alla de kvinnorna och den färdigheten?
Och. Jag kan stå på händer. Jag kan lyfta tunga saker och barn. Jag kan cykla långt och länge. En dag ska jag ner i spagat igen. Men plintar vägrar jag hoppa över. Punkt slut. I vilket universum kan det vara eftersträvansvärt att kunna?
Freja säger:
Den sista, att skriva akademiska uppsatser enligt reglerna, den har lönat sig för mig om och om igen, i form av insparad tid! Och hoppa över plint var åtminstone kul!
mars 17, 2015 — 9:38 e m
Issadissa, webbtanten a.k.a. Eva Adeen säger:
Om man tycker att plinthopp är kul – hoppa på! Men att tvinga fega människor som jag med dåligt kroppsligt förtroende att hoppa – svårt NEJ!
När det gäller akademiska uppsatser – de MÅSTE ju skrivas på ett särskilt sätt för att ens kunna bedömas, så det är jag helt med på. Men det räcker ju att man lär sig det när (och om ) man börjar i den akademiska världen. Jag tycker definitivt att det var en hämsko i allas vårt berättande när jag gick i grundskolan och gymnasiet. Det enda som gäller då är att förlösa berättandet, tycker jag.
mars 19, 2015 — 12:21 e m
miatankar säger:
Frågar du mig så har och är kunskapen att skriva maskin en stor tillgång i livet. Hela mitt yrkesliv har jag haft nytta av. Det finns yrken man kanske inte behöver skriva maskin/dator, men de tre helt skilda yrkesområden jag arbetat inom har det varit en enorm fördel!
Sedan är det ju sant att förvärvade kunskaper är aldrig tunga att bära… Jag är glad för allt jag lärt mig, hoppas hinna lära mig mer innan det blir dags att lägga sig ned….
Kan inte säga att du provocerade mig speciellt… men en kommentar blev det i alla fall… 😉
mars 18, 2015 — 5:38 e m
Issadissa, webbtanten a.k.a. Eva Adeen säger:
Och kommentarer är alltid roligt att få! (eller i alla fall när de kommer från tänkande människor.) Medhåll är absolut inte nödvändigt. 🙂
mars 19, 2015 — 12:17 e m