Leende

🙂

Den här lilla fina texten stod i min chattruta imorse. Axlarna sjönk och ansiktet mjukades upp. Trots blod på kinden som min uppmärksamma och ärliga kollega såg och hjälpte mig att torka bort (sviterna efter ögonoperationen och att jag inte tittar mig i spegeln ordentligt på morgonen mer än som en bekräftelse  – ”jaha, jag syns idag också”) och en förkylning som ställer till det i kroppen.

Jag får återkomma till att Issadissa och den andra har tagit varandra i hand och gått ut i tillvaron med gemensamma krafter och mål. Allt på grund av en puff framåt från oväntat håll.