En vardagsbild, andra advent.
(Jaja, ni kan ju sluta er till när jag skrev det här inlägget av den väldigt säsongsbetonade bilden. Nu, ett halvår senare har de nya föreskrifterna börjat gälla. Och det pratas mycket i media om psykisk ohälsa och ansvaret som nu flyttats från den enskilda till arbetsplatsen som helhet.)
Vad sägs från myndighetshåll om stress och psykisk ohälsa i arbetslivet?
Vi som har blivit sjuka dras ju ofta med stora skam- och skuldkänslor:
- hur kunde jag vara så dum att jag inte bromsade i tid?
- varför kan jag inte säga ”nej”?
- alla andra orkar ju, vad är det för fel med mig som blivit sjuk?
Ja, det här har jag skrivit om förut och igen och igen. Det är alltid lättast att stanna hos sig själv.
Men tänk om vi lyfter blicken från individen och tittar på organisationerna istället. För det är just det som Arbetsmiljöverket vill få oss att göra från och med sista mars. Då kommer nya föreskrifter därifrån som handlar om psykisk ohälsa och arbetsmiljön. Jag önskar att jag kunde sammanfatta det som sägs och som har skrivits, men jag länkar till den sida där det här materialet presenteras. Bland annat finns det en filmad informationsträff där de nya föreskrifterna presenteras, med bakgrund och annat som gör dem förståeliga.
När informationen släpptes i slutet av september kom naturligtvis kommentarer, här är vad TCO gick ut med.
