Hur en överlever livet. Issadissa delar med sig av sin visdom.

Etikett: Kristina Sandberg (sida 1 av 1)

Maj och utmattningssyndromet #blogg100 dag 53/3

Kristina Sandberg som skrivit böckerna om Maj (”Att föda ett barn”, ” Sörja för de sina” och ”Liv till varje pris”) är psykolog. På riktigt, alltså. Så det är inte så konstigt att hon verkligen ger röst åt både Maj och hennes man, Thomas på ett sätt som jag (och ganska många fler, verkar det som. Om en tänker på recensioner och försäljnings- och utlåningssiffror) tycker tyder på en sådan skarp blick för människor. Men inte bara skärpa utan även så oändligt mycket kärlek och förståelse. Inlevelse och empati.

”Det är inte lätt att vara människa, det är nästan omöjligt” Strindberg

Det är i alla fall inte lätt att mötas som människor när samhället tränger sig på, med värderingar, klasstillhörigheter, stora förändringar och alla förväntningar. Maj är genom böckerna ofta helt upptagen med ”måsten”. Måsten som gäller hennes klädsel, vad som ska stå på bordet, vem som ska göra vad i en familj, vad hon tror förväntas av henne av familj, släkt och bekanta, hur ett hem ska se ut, hur ett liv ska levas.

Inifrån Maj hörs rösten från en som nästan brakar igenom, som bara nästan dänger in i väggen. Hon räddas kanske av virkningen eftersom då kan hon sitta ner och återhämta sig, både kroppsligt och mentalt.

Har du inte läst böckerna – gör det! För 150 kronor får du alla tre i pocket om du handlar på nätet. Bered dig på en upplevelse av två människors inre liv, två människor som lever genom Sveriges 1900-talshistoria. (Kristina Sandberg är inte bara psykolog, hon är påläst och allmänbildad också.) En annan variant att ta till dig Maj och Thomas är via ljudböckerna. Kan rekommendera en månad Storytel inför jullovet!

Det här får räcka för idag, men kommer säkert att återkomma till Maj. Hur var det Jacques Werup skrev? ”Jag har varit med om dig, jag kan aldrig förlora dig” Såpass verklig och angelägen blev de båda för mig, särskilt Maj. Hon lever kvar.

Maj och njutningen

IMG_2103

 

Himlen är blankblå och alldeles hård och jag väntar, väntar, väntar på den tunga värmen som ännu inte kommit. Vaknade tidigt av att hettan stod bakom sovrumsgardinerna och ville in. Det öppna fönstret med myggnät i försökte släppa in svalluft men väggen av hetta från solsidan stod emot. Frukosten är äten, kaffet var hett och sött av sojamjölken, nu är tänderna borstade och duktigheten nöjd. Halvnöjd. Ringde till Stressmottagningen för att ställa in ett besök, bad om ursäkt för att jag ringde så sent, ursäktade, ursäktade, hela rösten full av förlåt och förminskande, men kvinnan som svarade hade haft en miljon kvinnor som jag i luren och sa med varm röst att jag skulle ha en bra sommar. Och allt var förlåtet och hon skrev inte ner i en journal att jag var överkänslig och jobbig utan jag var bara en typisk utmattningspatient. En sådan som aldrig kan stå i skuld, som alltid måste tacka och be om ursäkt.

Jovisst. Jag läser Kristina Sandberg. Och blir så påverkad av hur hon berättar. Det är helt uppslukande att läsa ”Att föda ett barn”. Så att jag suttit och frusit i Örnsköldsvik trots att jag sitter här på ön den varmaste dagen detta år. Så för att kunna njuta av sommaren, skärgården, värmen och ensamheten så måste jag lägga ifrån mig boken då och då. För jag går in i Maj, blir Maj, upplever som Maj. Och just nu borde jag nog bara njuta.

Verifierad av MonsterInsights