Hur en överlever livet. Issadissa delar med sig av sin visdom.

Etikett: snällhet (sida 1 av 1)

Du kan inte gissa vad som hände sedan!

Adventsljusstake och adventsstjärna i fönster

En bild från förra året. Jag har inte, jag upprepar INTE tänt ljus nummer två ännu. Hedersord!

Idag stod det alltså i adventskalendern att jag skulle hålla upp en dörr eller hjälpa någon att bära något tungt. Jo. Det gick ganska så bra. Eller ganska så dåligt. Det beror på hur man ser det. De flesta dörrar jag går igenom går inte att hålla upp, det är spårvagnsdörrar, tunnelbanedörrar och andra automatiska dörrar. Vad jag gjorde istället för att hålla upp en dörr var att jag tänkte extra noga på att låta andra komma av spårvagnen/tunnelbanan och att jag inte bufflade mig ut och fram utan lät andra gå före.

Det var helt enkelt  inte så mycket att berätta om. Men det var något i uppmärksamheten som jag gav sammanhanget och mina medresenärer som gjorde dagen annorlunda. Dessutom klippte jag mig hos Magnus på Extend som är praktiserande buddhist och han berättade om två övningar han gjort – den ena var att han varje kväll skrev ner en god gärning han själv utfört, den andra var att han beskrev tio goda gärningar andra gjort honom den dagen. Och just den där andra övningen satte igång mina tankar, för det går ju inte bara att notera de stora uppoffringarna som någon kanske gör ett par gånger under hela ens livstid utan det handlar ju om att bli uppmärksam på de små gesterna, de små orden, den lilla undanmanövern eller den blicken som skapar gemenskap i en liten kort stund.

Fast. Det var ju inte det att jag kände mig fin när Magnus visade det dramatiska i mitt naturgråa hår som i slingor lagt sig över det mer snusbruna där jag satt omgiven av en gråfärgad 20-åring (ljuvligt), en starkrosafärgad page (å, det var snyggt!) i 40-årsåldern och ett blåfärgat långhår (sagolikt!), 30plus som jag skulle skriva om idag (där höll jag på att tappa tråden mellan alla hårfärger) utan det var ju adventskalendrar jag skulle orda om.

Sagt och gjort. Och nu blir det länkfarm.

  1. Malindas julkalender med julmusik. Här pratar vi om sann kunskap. Roligt som tusan. Jag länkar till lucka 1, Ave Maria. Se till att vara inloggad på Spotify!
  2. En julkalender där en kan lära sig om härskartekniker. Antingen hur en känner igen dem och därmed kan hantera dem eller, hu vale, hur en använder dem i det ondas syfte.
  3. Internetmuseums julkalender som påminner om en viral succé varje dag fram till julafton. Idag påminns vi om Ansiktsburk. Någon som inte kommer ihåg?

Som den samvetsgranna människa jag ibland är när andan faller på, så fortsätter jag väl rapporteringen imorgon. Då ska jag laga mat till någon annan, säger adventskalendern som jag publicerade igår.

Jag tror egentligen att världen tillhör de snälla #blogg100 dag 74/2

IMG_1763

En av de sagolika, fantasieggande och äventyrliga illustrationerna

Är ute i paradiset på ön med Aktivisten och Pojken. Underbart vårväder har blandats med gråväder och blåst. Spektakulära solnedgångar, måsskrin, fågelkvitter, gullvivor, snålblåst, fulmulet. En trevlig blandning som möjliggjort läsning. Pojken hade med sig ”Mördarens apa” av Jakob Wegelius, Jag hade inte med någon bok alls och redan på båten ut, när stressen efter att ha packat ihop proviant för tre dagar och tre personer, forslat den i två omgångar till jobbet och sedan fått oss alla tre till båten i tid, lagt sig så längtade jag väldigt efter en bok att försjunka i.

– Du kan ta min, erbjöd sig Pojken vänligt och generöst.

Och sedan dess är jag fast i Sally Jones äventyr. Sally Jones är en gorilla som inte kan prata men som kan skriva, spela schack och framförallt tänka. Hon behandlas av vissa som ett själlöst djur bara för att hon ser ut som en apa, medan andra ser in i hennes själ och behandlar henne som en vän och jämlike. Sally Jones är van och älskar livet på sjön, hon äger händernas intelligens och kan meka med både motorer och instrument på ett finkänsligt sätt. Men först och främst har hon en moralisk kompass som inte har någon missvisning. Hon är obrottsligt lojal mot sina vänner och vill egentligen alla väl. Ända tills de bevisat att de inte är värda Sallys omtanke.

Den här berättelsen har vissa gemensamma drag med ”Hundraåringen som klev ut genom ett fönster och försvann”. Historien förflyttar sig över kontinenter. MEN. Berättelsen om Sally Jones har en botten. Den är skriven av någon som har en tanke och en önskan om mänskligheten. Så läser jag den i alla fall. Det är en saga, en riktig saga. Stor kärlek, evig vänskap, orientaliska miljöer, omåttlig lyx, fångenskap, långa resor, hopp, besvikelse, ensamhet och gemenskap, fattigdom, den mänskliga röstens förmåga att nå fram till själens gömda vrår, arbetsgemenskap och förlåtelse.

Nej. Nu kan jag inte skriva mer. Jag måste läsa.

 

Tillitsfull eller dumsnäll? #blogg100 dag 47/2

Screenshot_2015-06-06-15-32-26

Solen lyser bara snällt.

Jag har ju skrivit mycket om tillit och om snällhet. Jag tittar på ”Derek” och på ”The unbreakable Kimmie Schmidt” och så, naturligtvis på ”Barnmorskan från East End” där människokärlek, vänskap och tron på det goda regerar. Trots alla svårigheter. Jag vill verkligen tro att vi föds med en önskan att göra gott och än så länge har jag inte blivit motbevisad så många gånger.  Men det är en trasslig värld därute och en behöver verkligen ta till alla klutar för att avkoda människor ibland.

Å andra sidan kan jag försöka vara som barnmorskan Jennie Lee och förstå de bakomliggande motiven och ändå möta människan bakom dem. Men inte bara dumsnällt lyssna och lyda.

Screenshot_2015-06-07-09-49-23

Jag ska också titta mig i spegeln innan jag tar nästa selfie.

(För knappt ett år sedan hände både bra saker och en del som direkt motverkade mitt tillfrisknande. Men det som var bra, var så pass stöttande att jag ändå var hoppfull och på hyfsat gott humör.)

Tillitsfull eller dumsnäll? #blogg100

Screenshot_2015-06-06-15-32-26

Solen lyser bara snällt.

Jag har ju skrivit mycket om tillit och om snällhet. Jag tittar på ”Derek” och på ”The unbreakable Kimmie Schmidt” och så, naturligtvis på ”Barnmorskan från East End” där människokärlek, vänskap och tron på det goda regerar. Trots alla svårigheter. Jag vill verkligen tro att vi föds med en önskan att göra gott och än så länge har jag inte blivit motbevisad så många gånger.  Men det är en trasslig värld därute och en behöver verkligen ta till alla klutar för att avkoda människor ibland.

Å andra sidan kan jag försöka vara som barnmorskan Jennie Lee och förstå de bakomliggande motiven och ändå möta människan bakom dem. Men inte bara dumsnällt lyssna och lyda.

Screenshot_2015-06-07-09-49-23

Jag ska också titta mig i spegeln innan jag tar nästa selfie.

Jag fick ett läsarbrev

jul i vårt hus

Innan det börjar tindras. Absolut sant. Trovärdigt. Autentiskt. Inte så påtagligt snyggt, eller hur?

Att dela med sig.

Jag fick ett läsarbrev via Facebook. Från en främling som jag berört. Att läsa hennes ord som hon tagit sig tid att skriva till mig, det var en storslagen julklapp. Hon beskrev hur hon kommit till bloggen via Elmer Diktonius dikt ”Maskinsång” (orlodoffa doschkoff). Hon avslutade med: ”Jag kommer att följa dig i FB och i bloggen. Du skriver så det går rakt in i hjärtat. Tack och kram”

Det fick mig att vilja vara snäll. Eftersom jag ska handla och packa några paket och – ja, det är ju jul imorgon, så avslutar jag för idag med tips på tre väldigt snälla serier på Netflix:

”New Tricks” om tre gamla poliser som återanvänds tillsammans med blond, sträng och kvinnlig kommissarie. Mycket omtanke, många koppar te, många besök på puben och en hel del gula och sneda tänder. Så där som folk såg ut för bara tio år sedan i verkligheten.

”Call the Midwife” (Barnmorskan i East End) om en ung barnmorska i Londons fattigkvarter på 50-talet. Sant är det visst, Fullt av medmänsklighet, en massa te (såklart – det blir man snäll av!), kärlek, vänskap, födslar och ibland död.

”Derek”. Alltid ”Derek”. Ricky Gervais snällhetsepos om det goda i människan. Om svagheterna och hoppet som aldrig dör, om vänskap, om lojalitet, om medmänsklighet, om att se det som är bra hos varje människa. Samtidigt som det är så roligt.

 

 

Verifierad av MonsterInsights