Jag köpte en kamera. En riktigt liten och enkel kamera. Den passar i fickan och verkar ganska tålig. Den är bara litet tjockare än mobiltelefonen. Kort sagt, jag kan ha med den överallt, alltid.
Vilket betyder att jag kan fånga dagarna på riktigt.
Jag kom ihåg att livet blir bättre när jag tar kort. Det påmindes jag om när jag såg Hans Gedda-utställningen. Hans lust och kärlek till fotografiet men framförallt till det fotografiska berättandet fick mig att inse att ”jag måste ha en kamera”. På samma sätt som ”jag måste ha penna och papper”.
Att Hans Gedda spelar i en totalt annan liga än jag är jag väldigt medveten om. Så se bilderna här ovan som en del av min berättelse. Inte mer.
AktivaDagar säger:
Så sant… Jag har också (nästan) alltid kameran med numera…
mars 16, 2014 — 7:33 f m
Marie-Louise Nilsson säger:
Jag kan tycka att det är roligt i bland att ta på gatubilder och livet som passerar. Men jag har en förkärlek att ta kort på naturen och därför märker jag att jag oftast undviker att ta på det som visar på allt annat.
mars 16, 2014 — 8:14 f m