Kategori: #blogg100

Who wants yesterday's paper? #blogg100

Dag 66

serietidningar
En kasse lycka för 204 kronor.

”….nobody in the world”
Rolling Stones, 60-tal

Dagens tidning förvandlas till barlast när klockan passerar midnatt. Medan serietidningar har ett bestående underhållningsvärde. Absolut. Att komma hem med en tung kasse serietidningar som kostar en bråkdel av vad de kostade som nya men har helt intakt underhållningsvärde, det är lycka. För mig, för barnen.

Vi har tidningarna ett tag. Och så kan vi ge dem vidare.

Innehållet i kassen från Comics Heaven?

18 Knasen

6 Nemi

2 Marvel

8 Herman Hedning

Gör något åt din Klout #blogg100

Dag 65

klout
Mina ”moments” med det som engagerade mest i mitten

Ett av mina mindre problem i tillvaron är min Kloutscore. Fast ibland tänker jag på Klout och undrar vad Klout ska vara bra för. Så dyker det upp någon artikel eller tweet som handlar om att Kloutscoren kommer att bli värdefull i rekryteringssammanhang i framtiden. Fast de artiklarna och tweetsen brukar få rejält mothugg. (läs vidare här och här och här och här)

Fast så skrev jag något på Facebook här i veckan som fick så många fler gilla än vad mina vanliga postningar brukar få och det påverkade min Kloutscore. Vad var annorlunda med den då?.Och nu vet jag:

den innehöll kärlek och positiva känslor!

Sådant ska hädanefter bli min melodi. Vad tror ni, kära läsare om att slänga in några smileys och animerade hjärtan också? Nej, förlåt, nu var jag ironisk. Min kärlek till världen var äkta och det var härligt att få en massa gilla tillbaka.

Men då väcks frågan – varför kallas knappen för ”gilla”? Kan vi inte döpa om den till ”sympati” så att den kan användas när man behöver den som mest, när man postar om sin olycka?

Tjuvlyssnat om förstadejter #blogg100

Dag 64

Den där högerspalten på Facebook pågår ju hela tiden, meddelanden strömmar om att någon lyssnar på det på Spotify (O, huga, har han så usel musiksmak!), om att någon tittar på detta på Netflix (Men, hallå, är det inte kontorstid nu?!?), om att någon annan har tryckt på ”Gilla”-knappen för en bild – ja, ni vet, ett ständigt flöde som man ser men ändå inte noterar. Och så var det något i en kommentar som gjorde att jag måste titta in på hela tråden. Det var ett gäng herrar, inte alls av någon yngre sort, som skämtsamt skrev om förstadejtentest. Det handlade helt enkelt om saker att göra, att kläder att ha på sig, att presenter att ta med som testar personen på förstadejten. Går hon/han med på att ses en gång till efter denna prövofyllda förstadejt, då är intresset på riktigt. Lyssna och lär:

Cykel med pakethållare

Alladinask

Ed Hardy-t-shirt

Sunkrestaurang

Träningsoverall

Dela notan

Ta med din mamma

Prata om din depression

Vid eventuell hemgång – se till att ha ”Guns & Ammo” samt ”Slitz” framme och sätt på mysmusik av typen Rammstein och Prodigy

Och idag spreds denna roliga video på samma tema. Men från en kvinnlig synpunkt:

https://www.facebook.com/photo.php?v=10152738410625570&set=vb.634645569&type=2&theater

PS. Osökt kommer jag att tänka på sådant vi diskuterade på den tiden när jag var på banan. Vilka killar man skulle vara något skeptisk till. Bland annat var det sådana som hade hela sin skivsamling i strikt alfabetisk ordning. Hade de sedan Flora i kylskåpet så var idé att genast lägga benen på ryggen. DS.

Gör köttfärssåsen ståndsmässig #blogg100

Dag 63

köttfärssås
Matfotografi – en specialdistans jag inte behärskar

 

Jag lyckades krydda den vanliga köttfärssåsen så att både S och P (13 och 10) sa att vardagsrätten antagit nya dimensioner. De var inte bara artiga, de bevisade vad de sa genom att äta ordentligt. P brukar annars sluta äta så fort vrålhungern är stoppad, för då är det omedelbara behovet tillfredsställt och han kan då åter rikta sitt intresse mot det som ger hans liv mening.

Vilka var de magiska ingredienserna förutom köttfärs, lök, vitlök, tomatpuré, krossade tomater, buljongtärning, salt och peppar? Helt enkelt detta:

en slurk rödvin (1 dl kanske till 500 gr köttfärs och 1 kartong krossade tomater)

en halv riven muskotnöt (inte mer)

ett lagerblad

en liten bit (100 gram) riven rotselleri

timjan

Cortana eller Elizabeth – vem pratar i vardagsrummet? #blogg100

Dag 62

bioshock
Bioshock, recenserat och spelat

De här kvinnliga rösterna som pratar välmodulerad amerikansk engelska och som säger saker som:

– Ta upp vapnet!

– Gå dit!

– Hitta mer ammunition!

Det är den mänskliga datorn Cortana i ”Halo 4” som leder Master Chief och flickan Elizabeth i ”Bioshock Infinite” som hjälper Booker. Jag känner att när jag själv säger ”dataspel” så tänker jag på Space Invaders eller Pacman. Möjligen på Lego Star Wars eller Lego Batman. Men de här spelen som egentligen är som interaktiva långfilmer, de får jag inte in i min begreppsvärld. Dessutom recenseras spelen på morgontidningens kulturavdelning. Det är hisnande.

Dags att sätta sig bredvid barnen och ge sig själv några timmar för att komma in i världarna. Det faktum att det är kvinnor som leder i båda spelen är intressant i sig. Brukar det vara så i spel?

Får avsluta med en tweet från idag:

Detta när barn ska komma med förklaringar i tv o så skrattar vuxna. Jag ska låta medelålders förklara Minecraft. Oj, va vi ska skratta! (Markus Granseth)

Hur gör du för att vara effektiv på arbetet? #blogg100

Dag 61

Satt idag på jobbet och stirrade på ”att-göra-listan” som hade alldeles för många punkter. Några av dem var små irriterande saker som jag borde göra bäst i att snabbt åtgärda. Samtidigt visste jag att den mentala energin jag har på morgonen bäst används till de tyngre problemlösande punkterna. För det har jag ju läst mig till.

När dagen sedan närmade sig sitt slut hade jag kapat listan med några punkter, men naturligtvis hade det ju också tillkommit lika många punkter.

Och den där stora insatsen – ska jag egentligen inte hugga upp den i flera, mer hanterbara bitar? Enligt Scrum. Enligt uttrycket som har blivit modernt om att elefanten bara kan ätas en bit i taget (typ så).

På cykeln hem fortsatte jag fundera över hur jag bli mer effektiv. Jag hade avslutat dagen med att skriva och då lyssnade jag på Beethovens samlade symfonier i mitt halvdåliga headset som tillhör telefonen. Hörde om lurar med aktiv brusreducering – det är nog svaret på alla mysterier! Om jag bara hade ett par sådana lurar skulle min koncentrationsförmåga och därmed min effektivitet skjuta i höjden. Jag lutar mig mot denna undersökning.

Vad är stil? #blogg100

Dag 57

Igår kastade jag en del stenar i glashus. Typ. Jag ställde mig på samma sida som Diana Vreeland och några andra stilikoner och var lätt hånfull över ett populärt samtida varumärke som gillar sin logotyp.

Det är dags att göra en pudel. Att komma ut ur garderoben och erkänna:
– Jag är total väskanalfabet.

Jag kan inte se på en väska om den är dyr eller billig, mer än på skinnkvaliteten. De väskor jag har haft har jag använt som just – väskor, på kollektiva transportmedel, på längre resor, på pakethållaren. Jag har använt väskorna att ha grejer i, för att jag har behövt att frakta dessa saker från A till B. Jag läser mycket så ofta ligger det en bok i väskan. Kort sagt, mina väskor slits. Jag förnyar inte väskgarderoben förrän det är absolut nödvändigt.

Ibland önskar jag att jag förstod litet mer om väskor. Det verkar viktigt. Men det går inte. Jag är nog inte väskanalfabet bara, jag är väskdyslektiker. Om jag vore en riktig kvinna med stil skulle jag få fladder i mellangärdet av följande bild:

kelly
Kellyväskan flankerad av Grace Kelly och furst Rainier av Monaco.

Men icke.

Å andra sidan verkar det som om de som säger sig vara väskexperter har en släng av väskanalfabetism ibland. Jag hörde att på någon auktion på Bukowskis där det såldes Chanel-väskor kunde riktiga experter se att någon av väskorna var en påtaglig kopia, vilket de unga ”experterna” på Bukowskis absolut förnekade. Och en som ville se litet bättre ut med hjälp av en Chanel-väska hade inte egen kunskap att sålla det äkta från det falska utan köpte kejsarens nya väska.

Verifierad av MonsterInsights