recept - Issadissas blogg

No-bean chili

Jag har alltid gillat köttgrytor med sönderfallande kött. I motsats till grytor där köttet är segt och fullt av sådant jag inte klarar av – senor, fett, hinnor. Sådant där som har läskig konsistens. Så var vi på Texas Longhorn och fick no-bean chili till förrättsnachochipsen. Sedan dess har jag tänkt att försöka mig på att göra en riktigt bra chili.

Jag är inte helt klar med receptet, men jag har kommit fram till vad som är absolut nödvändiga ingredienser i alla fall. Samt vilka handhavanden som är absolut nödvändiga för ett smakligt resultat.

Ingredienser

1-1.5 kg högrev eller fransyska i bitar (2*2 cm ungefär)

2 gula lökar

6-10 vitlöksklyftor

1/2 – 1 paket bacon

1/2 liter öl

Hetta genom chilipulver och/eller chilifrukter

Spiskummin (viktig krydda!)

Oregano

Syra genom tillexempel rödvinsvinäger (jag hade i ett par matskedar)

Röksmak genom chipotle eller Texas Smokehouse Steak Sauce (jag använde såsen – en matsked ungefär)

Litet sötma genom honung exempelvis (en matsked på sin höjd)

Salt och/eller buljongtärning

De viktiga handhavandena

Låt löken och vitlöken bli genomskinliga och mjuka i smör och olivolja och tillsammans med baconet som du klippt i små bitar

Bryn köttbitarna, inte för många åt gången

Lägg köttet och lök- och baconfräset i en gryta. Häll på öl och vatten så att köttet täcks. Krydda, litet varsamt till att börja med.

Låt koka så länge du har tålamod. Och så litet till.

Tryck sönder köttet mot grytkanten om det inte fallit sönder av sig själv. Smaka av. Balansera smakerna.

Servera med guacamole (och jag hävdar med bestämdhet att mejeriprodukter INTE har att göra i guacamole men alla blir saliga på sitt sätt), tortillachips och/eller mjuka tortillas, hackad tomat, hackad rödlök, hackad gurka. Och gräddfil eller liknande.

I ett recept jag hittade på nätet ingick ett helrör tequila. Den vätskan skulle dock inte i själva grytan utan bara i kocken. Hm.

En finfin sallad #blogg100

Dag 86 och inlägg 88

En gång för länge länge sedan var jag i New York. Det var innan…….allt. Då åt jag en otroligt god grönsaksförrätt på den då ganska nyöppnade restaurangen Lucky Strike. Restaurangen finns kvar och verkar servera trivsam mat, men just denna fänkålssallad kunde jag inte hitta på menyn. Här kommer den.

Ansa en fänkål så den inte har några träiga eller bruna delar kvar.

Skiva fänkålen tunt, tunt.

Sprid ut de tunna skivorna på tallrikar.

Hyvla tunna flak parmesan och lägg över fänkålen.

Stänk en god vinägrett över. Bara stänk.

Ät.

Mycket användbara recept #blogg100

Dag 80 och inlägg 82

En yoghurtsås som är bra till nästan allt

Tjock yoghurt (2-3 dl)
Rivet citronskal (av en ekologisk, tvättad citron)

1. Rör ihop

2. Servera till grillat, kött, fisk eller grönsaker. Eller till stekt lax och kokt potatis. Eller till en mustig köttgryta.

Tsatsiki

Tjock yoghurt (2-3 dl)

1 vitlöksklyfta

salt

1/2 gurka

1. Riv gurkan.

2. Låt den rinna av i en sil en kvart eller så

3. Blanda yoghurten, gurkan, vitlöksklyftan som du pressat och litet salt

En efterrätt som är beroendeframkallande

Tjock yoghurt (1-1,5 d)

1 digestivekex

Flytande honung

1. Lägg yoghurten i ett snyggt glas

2. Smula över digestivekexet

3. Ringla över honung

4. Titta på underverket en stund innan du blandar alltihop till en beroendeframkallande smaskighet

Schassens cookies #blogg100

Dag 77 och inlägg 79

Jag köper en hel del serietidningar secondhand. Då kan jag köpa påsvis med dem istället för enstaka med plastleksaker som går sönder på en gång. ”Knasen” är mycket uppskattad av barnen. Schassens upptagenhet av och kockis lagande av mat är viktiga ingredienser. Lyckan var stor den gången Knasens Kockisbilaga fanns på Comics Heaven. Ett litet omgjort cookiesrecept därifrån blev sega, koladoftande glutenfria (vetefria) cookies.

Schassens cookies

100 g smör (rumsvarmt)

1,25 dl brun farin

0,75 dl strösocker

1 ägg

2,5 -3 dl glutenfri mjölmix

1/2 tsk vaniljsocker

1/2 tsk salt

1/2 tsk bikarbonat

100 g grovhackad choklad, vi blandade vit och mörk

1. Rör smör, socker och farin poröst.

2. Tillsätt ägg och blanda väl.

3. Blanda mjölmix, bikarbonat, vaniljsocker och salt och rör ner det i smeten.

4. Tillsätt chokladen.

5. Klicka ut smeten på bakplåtspapper på plåt. Lämna ordentligt med utrymme runt degklickarna – de flyter ut ordentligt.

6. Grädda i ugn på cirka 200 grader i 8-12 minuter. Kortare om du vill ha dem litet mjukare och segare. Längre om du vill ha dem mer åt det knapriga hållet.

Jag kan tänka mig att det är gott med russin och annan torkad frukt i små bitar också. Och nötter av olika slag, såklart. Så kan man ju dekorera dem om man är lagd åt det hållet.

Och så doppa i ett glas mjölk, som de gör i Amerika. ”Dunk”.

Ps. I originalreceptet var det vetemjöl. Byt ut mjölmixen mot vetemjöl och håll dig till den lägre ”dosen”. Ds

Gör köttfärssåsen ståndsmässig #blogg100

Dag 63

Jag lyckades krydda den vanliga köttfärssåsen så att både S och P (13 och 10) sa att vardagsrätten antagit nya dimensioner. De var inte bara artiga, de bevisade vad de sa genom att äta ordentligt. P brukar annars sluta äta så fort vrålhungern är stoppad, för då är det omedelbara behovet tillfredsställt och han kan då åter rikta sitt intresse mot det som ger hans liv mening.

Vilka var de magiska ingredienserna förutom köttfärs, lök, vitlök, tomatpuré, krossade tomater, buljongtärning, salt och peppar? Helt enkelt detta:

en slurk rödvin (1 dl kanske till 500 gr köttfärs och 1 kartong krossade tomater)

en halv riven muskotnöt (inte mer)

ett lagerblad

en liten bit (100 gram) riven rotselleri

timjan

Återbruk #blogg100

Dag 58

Mycket väl utvalda recept jag publicerat:

Pasta med salcicca

Världens bästa hamburgare

En makalös sås till hamburgare

En vardagspasta som smakar fest

En pastasås #blogg100

Dag 48

En närande, hälsosam och dessutom mycket, mycket smaklig sås till pasta. (Vem kan motstå denna husmorsinledning?)

3 paprikor av olika färger
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
1 msk tomatpuré
1 dl vitt vin alternativt matlagningsvin
1 buljongtärning, grönsaks- eller kycklingbuljong
500 g kycklingfilé
Olivolja

Strimla paprikorna efter att du sköljt och kärnat ur dem.
Hacka löken ganska fint och vitlöksklyftan fint.
Skär kycklingfiléerna i små bitar.

Värm en skvätt olja i en stekgryta.
Låt den hackade löken och vitlöken bli mjuka i oljan på inte alltför hög värme.
Fös undan löken mot kanterna alternativt lägg löken på en tallrik medan du värmer ytterligare en skvätt olja och bryner kycklingbitarna på litet högre värme.
Häll på vinet, buljongtärningen, den mjukfrästa löken, tomatpurén och den strimlade paprikan. Häll på en dl vatten också. Rör om och lägg på ett lock.

Låt puttra minst en kvart. Rör litet då och då. Naturligtvis måste kycklingen vara genomkokt, men det viktigaste för smaken och konsistensen är att paprikorna har börjat mjukna rejält och blivit litet mosiga.

Salta och peppra efter smak och servera med nykokt pasta och nyriven parmesan.

Avsiktsförklaring del 2. #blogg100

Dag 7

Jag tänkte att jag skulle skriva en lista över ämnen jag vet att kommer att beröra under de här 93 dagarna som återstår av #blogg100-satsningen. Sagt och gjort:

kärleken till Internet
de magiska orden
böckerna, utan vilka livet skulle vara så mycket fattigare
genusfrågor
scouting
sociala medier
barn och ungdomar och sociala medier
bildkommunikation
fotografi
alla människors rätt att hitta sitt uttryckssätt (därmed inte sagt att man har rätt att säga vad som helst)
önskan att göra världen litet bättre
mitt ambivalenta förhållande till nationalekonomi
mat, recept och matupplevelser
resor
smultronställen i närområdet och längre bort
arbetsplatser som arena
storytelling
….och så kommer jag nog att klaga en del på usel och tjatig reklam, det är så svårt att hålla sig ifrån det

Verkar något alldeles urtråkigt?
Är det något jag glömt bort?

Mattrender – om tacopaj, surdegar och den märkliga tjälknölen

Kan inte hålla mig från att fortsätta titta på trender genom sökstatistik. Den här gången har jag fokuserat på mat. Ett område som allt mer har kommit att inlemmas i modesfären. Intressant nog.

Innan jag drar igång med diagrammen och slutsatserna vill jag bara passa på att påpeka att det verkar finnas en underliggande uppåtgående trend när det gäller sökning på mat. Jag antar att det helt enkelt handlar om att människor är mer benägna och vanare att söka recept och tips och råd kring mat på nätet. Förut var det mattidningar och kokböcker som stod för expertisen.

ruccola_surdeg — Surdegens storhetstid är förbi

Surdegen

Surdegen kom 2006, surdegen segrade 2010 och surdegen planade ut. Samtidigt verkar surdegens segertåg och ockupation vara regionalt obalanserade. Storstadsregionerna är besatta medan Sverige norr om Dalälven, med undantag för studentstaden Umeå har lyckat hålla sig surdegsfria.

Ruccolan

Ruccolan verkar ha tagit sig in i Sverige via early adopters kring 2006 och sedan jobbat på att etablera sig här för gott. Som det numera står på basilika-krukorna: basilikan har tagit plats bredvid dillen och persiljan som en svensk vardagskrydda.

Nu kommer vi till de rätter och ingredienser som egentligen regerar i Sverige – allt som har med tacos att göra.

Tacopaj

När Tasteline och andra receptställen på nätet tycker att trafiken viker, då lägger de upp ett recept på tacopaj eller tacogratäng. I ett nafs så är ordningen återställd.

Den regionala aspekten är omvänd mot surdeg och ruccola – Sverige utanför storstadsregionerna är besatta av tacopajerna, ockuperade av tacogratängerna.

Guacamole

Gott till allt, verkar vi svenskar tycka numera. Kanske även till falukorv?

tjälknöl_långkok — Långkoket dominerar i storstaden

Långkok och högrev

Vad pratas det om nu? Visst är det långkok som är det nya svarta? I alla fall är det en klart uppåtstickande trend som domineras av storstadsregionerna. Visserligen dras långkoket och högreven med en del säsongsmässiga fluktuationer (vem tänker på en mustig värmande gryta i maj?) men trenden är klar.

Tjälknölen

Tjälknölen, då? Denna extremt långsamma kötträtt, som klippt och skuren för söderhipstrarna. Och, jodå, en klar uppåtgående trend, men……….

tjälknöl_jakt — Tjälknölens regionala utbredning

…..tjälknölen hade visst med jakten och det egna köttet att göra.

Salsiccia och annat gott – en enkel pastagratäng med snobbfaktor

Hämtat från Bill Grangers kokbok ”Bills’ Basics”, men jag har ändrat proportionerna och ingredienserna en smula.

8 salsiccia, råa (finns det med fänkål i – ta dem om du gillar smaken)
Olivolja
1 rödlök, skivad
3 vitlöksklyftor, skivade
1 tsk hel fänkål
1/2 tsk chili flakes
200 gr färsk spenat (gärna litet grövre blad)
500 gr pasta som gör sig bra i gratäng och att äta med sked
1 burk ricotta (250 gr)
En rejäl hög riven parmesan (100-150 gr)

Häll en skvätt olivolja i en stekgryta.
Lägg i rödlöken och vitlöken och en nypa havssalt och låt alltihop fräsa utan att ta färg i cirka 5 minuter.
Under tiden tar du ut korvköttet ur skinnen och delar det i mindre bitar – kladdigt och ganska kul.
Häll ner korvköttet i grytan samtidigt som du också har i fänkålen och chilin.
Låt allting steka tills korvköttet är genomstekt och har släppt en del fett.
Koka pastan samtidigt. Låt spenaten blanchera den sista minuten av pastakoket.
Häll av vattnet.
Blanda ihop pastan/spenaten och korvblandningen (om du är litet rädd för fett, ta upp korvblandningen med hålslev).
Klicka över ricottan i små, fina högar.
Strö på ordentligt med grovriven parmesan.
Låt stå i ugnen på 220 grader i 10-15 minuter. Tills det hela ser snyggt och prydligt ut.