Är jag nu en riktig bloggare?

När jag nu lägger upp en bild på mig själv och skriver om vad som händer och hänt?

Issadissa vid köksbord
Jag. Idag. Hemma. Autenticitetsgrad ENORM.

Så. Lördag den tredje. Om jag följer Svenska Kyrkans i Umeå adventskalender så ska jag sortera ut något idag och ge vidare. Eftersom jag sällan handlar kläder så har jag kanske något från 80-talet (mitt patronbälte tänker jag ALDRIG ge vidare, så det så), 90-talet (någon gång kommer jag i den snedknäppta ankellånga kjolen från Gap igen så den blir det inte heller och min unika Per Engsheden-kostym ska jag spara i all evighet), 00-talet (allt jag använde då är helt utslitet, det var årtiondet jag som egen person var helt satt på undantag) men kanske något från 10-talet. Japp. Det blev ett Kari Traa-ställ som jag fått med en prenumeration av någon tidning. Jag hoppas den kan göra någon glad. Jag lägger med litet barnkläder som är urvuxna men inte utslitna.

Jag lyssnar på Malindas Julbordsbloggen, lucka tre som innehåller en mängd svenska klassiker och har nyss förundrats över Lottens julkalender som ställer stora krav på vakenhet och intellektuell skärpa. Jag tar mig an hennes gåtor senare idag när kaffet satt in ordentligt.

Men varför sitter jag där vi köksbordet och tittar rakt in i kameran? Jo. Jag ska presenteras för resten av bostadsrättsföreningen eftersom jag nu valts in i styrelsen. MEN. Ljuset nuförtiden är inte snällt mot min bild av mig själv, så de bilder som den informationsansvarige tog för en timme sedan berövade mig på några illusioner om mig själv så jag behövde återupprätta en del av dem. Sagt och gjort – starkt, utfrätande ljus från fönstret rakt på och så självutlösaren på det. Upp med hakan litet lagom och hey presto, så fick jag en bild som är OK. Typ.

Och om jag vaknar till ännu mer idag så tänkte jag kika in på Sara Öhmans adventskalender med tips kring digital marknadsföring. Även om det är en vilodag idag.

Var snälla!
Var ömsinta!
Var sanna!
(fritt efter Laurie Anderson och Lou Reeds livsmotto)

Och ta det lugnt med glöggen!

Och – glöm inte att släcka ljusen innan du går ut!

Du kan inte gissa vad som hände sedan!

Adventsljusstake och adventsstjärna i fönster
En bild från förra året. Jag har inte, jag upprepar INTE tänt ljus nummer två ännu. Hedersord!

Idag stod det alltså i adventskalendern att jag skulle hålla upp en dörr eller hjälpa någon att bära något tungt. Jo. Det gick ganska så bra. Eller ganska så dåligt. Det beror på hur man ser det. De flesta dörrar jag går igenom går inte att hålla upp, det är spårvagnsdörrar, tunnelbanedörrar och andra automatiska dörrar. Vad jag gjorde istället för att hålla upp en dörr var att jag tänkte extra noga på att låta andra komma av spårvagnen/tunnelbanan och att jag inte bufflade mig ut och fram utan lät andra gå före.

Det var helt enkelt  inte så mycket att berätta om. Men det var något i uppmärksamheten som jag gav sammanhanget och mina medresenärer som gjorde dagen annorlunda. Dessutom klippte jag mig hos Magnus på Extend som är praktiserande buddhist och han berättade om två övningar han gjort – den ena var att han varje kväll skrev ner en god gärning han själv utfört, den andra var att han beskrev tio goda gärningar andra gjort honom den dagen. Och just den där andra övningen satte igång mina tankar, för det går ju inte bara att notera de stora uppoffringarna som någon kanske gör ett par gånger under hela ens livstid utan det handlar ju om att bli uppmärksam på de små gesterna, de små orden, den lilla undanmanövern eller den blicken som skapar gemenskap i en liten kort stund.

Fast. Det var ju inte det att jag kände mig fin när Magnus visade det dramatiska i mitt naturgråa hår som i slingor lagt sig över det mer snusbruna där jag satt omgiven av en gråfärgad 20-åring (ljuvligt), en starkrosafärgad page (å, det var snyggt!) i 40-årsåldern och ett blåfärgat långhår (sagolikt!), 30plus som jag skulle skriva om idag (där höll jag på att tappa tråden mellan alla hårfärger) utan det var ju adventskalendrar jag skulle orda om.

Sagt och gjort. Och nu blir det länkfarm.

  1. Malindas julkalender med julmusik. Här pratar vi om sann kunskap. Roligt som tusan. Jag länkar till lucka 1, Ave Maria. Se till att vara inloggad på Spotify!
  2. En julkalender där en kan lära sig om härskartekniker. Antingen hur en känner igen dem och därmed kan hantera dem eller, hu vale, hur en använder dem i det ondas syfte.
  3. Internetmuseums julkalender som påminner om en viral succé varje dag fram till julafton. Idag påminns vi om Ansiktsburk. Någon som inte kommer ihåg?

Som den samvetsgranna människa jag ibland är när andan faller på, så fortsätter jag väl rapporteringen imorgon. Då ska jag laga mat till någon annan, säger adventskalendern som jag publicerade igår.

Adventskalender!

Alternativ julkalender från Svenska kyrkan i Umeå
Jag har lånat denna fantastiska adventskalender från https://www.svenskakyrkan.se/umea/alternativ-julkalender

Och imorgon är det alltså en enda liten sak du ska göra – öppna en dörr eller hjälpa någon att bära något.

Jag kommer att berätta vad jag gjorde – kan du också berätta?

 

Festlig och snabblagad kalkonschnitzel

ruccola i gul skål
Ruccola eller andra blad är gott till. Lägg till något rött också, för färgens skull, tomater eller rädisor. Fint!

Renskrapade tallrikar utlovas.

600 gr kalkonschnitzel, tunnskivad kalkonfilé (tunnskivad kycklingfilé går ju också, förstås)

1 burk crema di salvia (hittar du inte sådan går det bra med kronärtskockskräm), finns bland de italienska/franska delikatesserna (tapenaderna, peston och sådant)

100 g riven parmesan eller pecorino

1 dl vispgrädde

2 dl mjölk

Smör att steka i

Lägg ut köttskivorna. Bred på salviakrämen (eller annan kräm), strö på den rivna osten. Vik ihop runt fyllningen.

Innan du lägger i köttet i den varma stekpannan saltar och pepprar du. Stek på båda sidorna i ett par minuter per sida. Häll på mjölken och grädden. Låt köttet puttra tills det är genomstekt.

Servera med pasta och sallad. Eller kokt potatis och haricots verts. Eller ris och ugnsstekta rotfrukter.

 

Saftiga laxbiffar, enkla är de också

Laxbiff
Den är inte så stor som den ser ut

Ännu en gång var det Linas matkasse som stod för inspirationen. Istället för att göra laxbiffar genom att köra rå lax i matberedaren/mixern så finns det ett mycket enklare och mycket mindre kladdigt sätt att göra dem på. Dessutom blir resultatet saftigare.

4 portionsbitar fryst lax eller 600 gram rå lax, utan skinn

Koka laxen (i bitar) i lättsaltat vatten 5-7 minuter

Häll av vattnet och mosa laxen med en gaffel

Tillsätt 1/2 dl ströbröd, 2 ägg, 1 dl grädde och mjölk blandat (smaksatt crème fraiche kan nog fungera bra också), 3/4 tsk salt, litet svartpeppar. En finhackad halv lök (röd eller gul, spelar ingen roll). Jag kryddade med ett par-tre matskedar tapenade och minskade då litet på saltet. Färska och torkade örter är mycket gott att ha i – krydda gärna ordentligt med örter.

Blanda alltihop till en grov färs. Klicka till biffar av önskad storlek i varm stekpanna med smör i. Stek ett par-tre minuter på varje sida.

Servera med potatis och en kall sås gjord på tjockyogurt eller gräddfil, kryddad med örter, litet senap, en droppe honung och salt/peppar. Eller med potatismos och ärtor.

Bajs, bajs, bajs

Magen.

En trevlig del av kroppen.
När den funkar som den ska.
När den inte funkar är det som om hela min uppmärksamhet äts upp.
IQ blomjord. IQ fiskmås.

Mina bästa tips hittills för att få magen att funka kommer här.
Som utlovat.

  1. isbergssallad – strimla och lägg all mat (ja, ALL mat) på en salladsbädd (förresten, kanske inte frukostfilen). Ett gott tips från PT Erling.
  2. chiapudding (1,5 msk frön i 1 dl vätska), chiafrön i filen/yogurten (men överdosera inte – snart blir väl chiafröna de nya linfröna, det vill säga rena giftet…)
  3. drick rejält med vatten
  4. Pukkas detox-te (innehåller anis, fänkål, kardemumma, lakritsrot, korianderfrö och sellerifrö – vet inte vilken ingrediens som är viktigast för att tarmarna ska komma ihåg att jobba, men det är fritt fram att laborera)
  5. magdans eller Kundaliniyoga-inspirerade rörelser där midjan är i centrum. Jag har en magövning från en ”klassisk yoga”-lärare som jag också brukar köra.
  6. rutiner. Gör allt det här varje dag.

Och så utgår jag ifrån att ni allihop äter fiberrikt, rör på er ordentligt, står vid skrivbordet åtminstone en stund varje timme, hellre äter päron än äpplen, hellre potatis än ris, inte stressar för mycket.

Jag vet. Sånt är inte livet. Så testa mina råd!

Jag ska inte gå på soffhörnets mjuka lockelse in i förnekelsen

Mitt Facebook-flöde flödar över av upprop och uppmaningar att agera och uppvisningar av aktioner, både stora och små. Mot näthat. Mot fängslande. Mot miljöförstöring. För flyktingar. För goda saker.

Det blir mycket. Det blir för mycket. Jag känner själv hur jag börjar stänga ner, stänga in, krypa ihop, titta inåt.

Farligt, farligt. För jag känner försvarsmekanismerna dra igång. Cynismen. Bortförklaringarna.

Det här är inte en kamp bara mot de onda krafterna utanför och på internationell nivå, det här är en kamp på det högst personliga planet.

Därför ska jag fortsätta i det lilla:

1) Berätta för mig själv varje dag att det lilla jag gör påverkar

2) Sopsortera, inte shoppa, nyttja kollektivtrafiken

3) Följa nyheterna med en klar och analytisk blick, vilket betyder att jag snabbspolar en hel del och hoppar över mycket

4) Blanda strängt innehåll med lättsammare tankar på bloggen

5) Inte ge upp

Och eftersom jag nu varit sträng i några inlägg efter varandra så börjar det bli anledning att posta litet lättviktigare innehåll. Vad sägs om:

1. De fem bästa tipsen för en trög mage (kommer de flesta medelålders kvinnor att gå igång på)

2. Snapchat och tonåringarnas behov av slutna rum

3. Finns det någon reklam som fungerar 2017?

4. Bästa Netflix-tipsen inför julen

5. Klimatsmarta recept – två, TVÅ till på köpet. De är jättegoda och vardagssnabba, men båda funkar fint som helgmat.

6. Twitter – dumskallarnas sammansvärjning (och jag är dummast!)

Dags att vara rädd

Dags att erkänna rädslan.

Dags att inte normalisera tillståndet i världen.

Dags att använda tänkandet till goda saker. Varje sekund, varje minut, varje timme.

Jag lyssnade till Erica Joy Baker i veckan. Modig och rädd och vältalig. Lyssna på henne du också. Det finns stor kraft och mycket handling att hämta i den här halvtimme.
[youtube https://www.youtube.com/watch?v=DKImPAjhDR8&w=560&h=315]

När klimathotet är inbyggt i produkten

img_4120

Jag köpte en ny flaska toarengöring. Den kommer inte att räcka länge. Det går inte att vara miljömedveten. Det är faktiskt helt omöjligt så länge jag använder det här medlet och, särskilt, så länge jag accepterar förpackningen.

Flaskan är noggrant designad för att slösa med innehållet. Så, hur mycket företaget än betalat för Svanen-märkningen så har det byggt in miljöförstöringen i produkten.

Väldigt enkelt. Tunn plast och stor öppning.

Precis som jag lärde mig om Yes-flaskorna på 90-talet. En insatt person berättade att förpackningarna var nogsamt utformade för att diskmedlet skulle ta slut hyfsat fort så att det snart var dags att köpa ny flaska Yes. Tunn plast och stor öppning betyder att det är omöjligt att bara använda några droppar, även om det är så rådet är skrivet på flaskan.

Det går att göra något

Jag avslutade förra blogginlägget med ”Vi har inte fått vårt intellekt för att slösa med. Använd det nu.”

Som sagt, nu är det slut på ynkandet. Det är dags att erkänna den egna skulden och gå vidare. Ersätta en del av fritiden, slö-och-släng-tiden med att få ordning, få struktur, skaffa helhetssyn. Och agera med de medel vi har.

Jag pratar inte om träning. Jag pratar inte om mat. Jag pratar inte om städningen.

Jag pratar om världsläget. Jag pratar om Trump. Jag pratar om SD.

Har du tänkt att sluta läsa här för nu blev Issadissa jobbig och krävande? Men gör inte det. För nu ska jag vara ytterligt konstruktiv och uppmuntrande.

Det handlar om små steg.

  1. Alla behöver inte göra allting.
  2. Vi kan lära varandra.
  3. Var vaksam på när du bara reagerar. Se till att tänka efter och tänka till just då.
  4. Använd din tid och din energi smart. (Det tänker jag göra.)

Jag har försökt att följa nyhetsrapporteringen på SVT, jag bläddrar i Dagens Nyheter, jag letar på nätet efter mer djupgående artiklar, reportage och analyser. Det första jag märker är att det är svårt att hitta något av större värde. Jag tittade på ”Agenda” och tänkte att jag skulle bli litet klokare. Men även där tillåter redaktionen polarisering och rena reaktioner, ställningskrig och pajkastning. Och det som var tänkt att vara fördjupning och försök till analys blev partipolitik och valpropaganda, försök till lättköpta poänger på den tänkte motståndarens bekostnad.

Nu behöver jag och andra din hjälp. Var hittar jag de kunniga analyserna? Har du läst eller sett något som förklarar riktigt, riktigt bra, som ger ledtrådar som kan hjälpa oss att förstå och agera?

Jag avslutar dagens inlägg med den arga Jonathan Pie (Tom Walker). Hans frustration drog igång mitt konstruktiva engagemang.

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=GLG9g7BcjKs&w=560&h=315]

 

Verifierad av MonsterInsights