Dag 51
[youtube http://www.youtube.com/watch?v=muMcWMKPEWQ?list=PLDE1A20C5F68E132D&w=560&h=315]
Nu behöver jag inte längre önska att jag kunnat se det där avsnittet av Top of the Pops när David Bowie och Mick Ronson sjöng ”Starman”. Jag behöver inte gräma mig över att jag var några år för ung och att jag föddes i fel land. Nu kan jag se avsnittet. Om och om igen. På Youtube.
Science fiction. Double feature.
Dag 50
Eller är det bara om man har sett hela filmen som det här är kul?
[youtube http://www.youtube.com/watch?v=p6z0Zay9itk&w=420&h=315]
Dag 49
Nu har min period som Instagrammare för Screen_Kulturhuset tagit slut, men jag vill verkligen att fler ska följa detta intressanta projekt. Tänk att vem som helst kan äga kanalen i två veckor. Ju fler som följer kontot desto större anledning att vilja låna kanalen. Så bli följare!
Vad Instagrammade jag om? Jag tog tillfället i akt och var flanör. Flanörkommentator snarare än flanörfotograf. Så här blev den bilden som flest tyckte om:
Dag 48
En närande, hälsosam och dessutom mycket, mycket smaklig sås till pasta. (Vem kan motstå denna husmorsinledning?)
3 paprikor av olika färger
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
1 msk tomatpuré
1 dl vitt vin alternativt matlagningsvin
1 buljongtärning, grönsaks- eller kycklingbuljong
500 g kycklingfilé
Olivolja
Strimla paprikorna efter att du sköljt och kärnat ur dem.
Hacka löken ganska fint och vitlöksklyftan fint.
Skär kycklingfiléerna i små bitar.
Värm en skvätt olja i en stekgryta.
Låt den hackade löken och vitlöken bli mjuka i oljan på inte alltför hög värme.
Fös undan löken mot kanterna alternativt lägg löken på en tallrik medan du värmer ytterligare en skvätt olja och bryner kycklingbitarna på litet högre värme.
Häll på vinet, buljongtärningen, den mjukfrästa löken, tomatpurén och den strimlade paprikan. Häll på en dl vatten också. Rör om och lägg på ett lock.
Låt puttra minst en kvart. Rör litet då och då. Naturligtvis måste kycklingen vara genomkokt, men det viktigaste för smaken och konsistensen är att paprikorna har börjat mjukna rejält och blivit litet mosiga.
Salta och peppra efter smak och servera med nykokt pasta och nyriven parmesan.
Dag 47
Dags för en lista som jag antar blottar mig som ????? Vassego och analysera.
Listan omfattar filmer jag har sett mer än fem gånger. Frivilligt. Att jag har sett Disneys ”Robin Hood” och ”Nalle Puh” mer än fem gånger har ingenting med egen vilja att göra.
Till listan. I hullerombullerordning.
Och dessa skulle jag gladeligen se igen. När som helst. Utom möjligen ”Tommy”. Inom snar framtid kommer ”The Big Lebowski” att ligga på listan. Tyvärr finns den ju inte på Netflix. Måste köpa den, helt enkelt. Känns gammalmodigt.
Dag 46
”Verkstadsgolvet”. Är det ett begrepp som fortfarande lever kvar? För att beskriva de ”riktiga” arbetarna, de som producerar. Inte de där kvinnliga arbetarna som tar hand om, vårdar och utbildar. Nejnej, de riktiga arbetarna som får fingrarna skitiga av smörjolja, inte av människobajs eller matkladd.
Begreppet levde kvar senast 2005 när jag samarbetade med en 70-talist. Vi skulle skriva en analys om hur man skulle locka ungdomar att bli personliga assistenter. Samarbetet var intressant, analysen blev succé (på grund av den mycket begåvade 70-talisten) men det var en tagg som satt kvar. Han pratade om ”verkstadsgolvet”.
Redan på 80-talet när jag jobbade som utredande nationalekonom pratades det om att tillverkningsindustrin snart inte skulle vara den huvudsakliga arbetsgivaren. Tjänstesamhället var redan en faktum, K-samhället var på väg.
Men föreställningar är sega. I SCB:s sammanställning av intressanta siffror i populärversion ”Medelsvensson och topplistor” står det att Fredrik Johansson (Herr Medelsvensson) jobbar i tillverkningsindustrin. Visst låter det som om han får skit under naglarna, att han måste duscha efter skiftet och att han har sin lunch i en matlåda av plåt?
Tittar man närmare på statistiken ser man att Fredrik Johansson arbetar som säljare åt tillverkningsindustrin. Om han får skit under naglarna så är det för att tjänstebilen måste ha mer spolarvätska. Lunchen betalat han nog med plastkort och han duschar nog på morgonen för att rakvattnet ska få blomma ut.
Det vanligaste jobbet för en man i Sverige år 2012 är att vara säljare. Det trodde du inte, va?
Dag 45
Att spela Wordfeud är jättekul, tycker jag. Jag spelar ofta med min kusin Tantspridd. Så chattar vi litet då och då. Det är trevligt. Ibland på tunnelbanan hem upptäcker jag att hon inte hunnit göra sitt drag under dagen. Då försöker jag hitta någon annan motspelare. Hösten 2011 hade jag väl bara behövt ställa mig i tunnelbanevagnen och ropa:
– Jag söker en motspelare i Wordfeud. Vem är på?
så hade jag fått ett gäng nya motspelare.
Men nu är det 2013. Så jag kör på ”Find random player”. För det mesta hittar den flitiga lilla gubben i molnet andra korsordslösande tanter i min ålder. Vi kan våra zenit, assegaj och aztek. Vi tackar varandra för god match och gratulerar till snygga drag.
Så dök det upp ett riktigt troll. Han lade bara ord som anal, fitta och knulla. Det var riktigt, riktigt obehagligt. Jag tryckte på ”pass” och slutade spela Wordfeud i några månader. Varför ge sig in i fredade zoner som Wordfeud? Hade inte match.com funkat? Hans äckliga fingrar krafsade nästan på ytterdörren. Fy tusan. Håll er på er planhalva, troll!
Numera trycker jag sällan på ”Find random player”. Bara om jag är riktigt uttråkad på väg hem.
Dag 44
Jag har använt mig av ordet ”kanske” i rubriken här på bloggen några gånger. Det är inte så lyckat. En rubrik ska väl vara full av självförtroende och klatschigt basunera ut det man sedan skriver om. Men jag tycker jag kan kosta mig på ett och annat felsteg. Kanske (!) de där misstagen som leder mig framåt.
Jag har tidigare i bloggen uppmärksammat att IKEA har gått med på att konsumenterna som kollektiv inte tror att att jorden kommer att överleva om vi fortsätter med slit-och-släng-attityden och -beteendet. IKEA har lierat sig med Blocket och skapat en andrahandsmarknad för IKEA-möbler.
Och nu har vår andra stora exportör H&M börjat agera. Än så länge har de bara skickat ut pressmeddelanden, låtit butikspersonalen sätta på sig gröna t-shirts med tryck och ställt upp återvinningslådor i en del butiker. Jag har inte sett några annonser. Läs mer här. I all korthet handlar det om att du som konsument kan lägga påsar med använda kläder i kartonger som finns utplacerade i en del butiker. Kläderna återbrukas, återvinns eller används som bränsle. Du får lägga vilka kläder som helst i påsarna (funkar bra med Lindex och mormors skräddarsydda dräktkavajer om några sådana finns i släkten). Du får begränsa dig till två påsar dagligen och i gengäld, förutom litet lättare samvete, får du rabattcheckar att använda på H&M.
Jag vågar inte riktigt applådera, jag väntar på att få veta att återvinningsföretaget de anlitar använder barn som sorteringsarbetare eller att de stoppar alla kläder de får in i värmeverkens ugnar. Men, so far, so good.
Dag 43
Michael Rennie was ill the day the earth stood still
But he told us where we stand
And Flash Gordon was there in silver underwear
Claude Raines was the invisible man
Then something went wrong for Fay Wray and King Kong
They got caught in a celluloid jam
Then at a deadly pace it came from outer space
”Mamma, varför kan du texten till den här sången?”
Dag 42
