Hur en överlever livet. Issadissa delar med sig av sin visdom.

Etikett: Instagram (sida 1 av 1)

Absolut gehör på Instagram. Del 2 av Instagramskolan.

Egentligen behöver jag bara skriva om ett enda varumärke för att visa hur slipstenen ska dras. Jag börjar med att berätta att de har mer än 55 000 följare på Instagram. Tillväxtkurvan för företaget verkar vara ett rent drömscenario. Så här beskriver de varumärket och/eller sig själva:

We make clothes. We drink beer. We have fucking fun. Scottish Retailer of the Year Winner. Visit our stores in Glasgow and London. We Ship Worldwide.

Varumärket heter Abandon Ship Apparel. Och här är en samling av deras bilder:

asa12asa11asa10asa9asa8asa7asa6asa5asa4asa3asa2asa1

Och det här är alltså del två av Instagramskolan. Del ett hittar du här.

Bygg varumärket på Instagram. Grunden. Instagramskolan, lektion 1.

  • Tänk vida, stora tankar – på vilken arena finns ditt varumärke? I vilken sfär befinner sig varumärket? Hur ser publiken ut? Vad gillar publiken för andra varumärken? Vilka ”kompisar” har ditt varumärke?
    Här är det viktigt att inte bara se till det som du ser om ”din” bransch.
    Är det ett klädmärke du ska marknadsföra finns det säkert ett bilmärke som passar bättre till dina kläder än andra.
    Rita upp ”världen” omkring ditt varumärke.
  • Ta/lägg upp bilder. Intressanta, roliga, snygga, söta, lekfulla, spännande bilder. Autentiska bilder. Bygg upp ett intressant innehåll. Behöver inte vara strikt beskrivande eller helt solklart länkat till ditt varumärke och/eller produkter/tjänster.
  • Hashtagga bilderna ordentligt. Kolla  ”varumärkeskompisarna” och dina konkurrenter – vad använder de för hashtaggar? Din målgrupp – vad använder de för hashtaggar?’
  • Börja trycka på gilla-knappen. Lägg ner många, många timmar på det. Gilla alla möjliga sorters bilder. Inte bara sådana som du tycker har med ditt varumärke att göra.
  • Tänk efter om du på något vis kan länka varumärket till hundar, katter eller bebisar. Om inte annat – skaffa en hund, katt (bebis?) till kontoret och börja ta bilder på den.
  • Vad har du för berättelse? Kan du låta dina kunder/fans följa med på en resa? (Öppna ny butik/kontor, skapa en ny produkt/produktlinje, bestiga ett berg, vara gravid, bygga om ett kök…..)

Hur funkar det här då?

  • Lägg tid och energi på att fundera kring och känna in ditt varumärke.
  • Du måste ha ett trovärdigt innehåll som känns äkta och intressant. Det måste du ha redan när du sätter igång och leta fans.
  • När du börjar ”gilla” kör du igång människors känsla av att de bör ge tillbaka (Cialdinis första princip – reciprocitet). De kommer att kolla in ditt konto. Hittar de tillräckligt intressant material kanske de börjar följa ditt varumärke.

Glöm inte – att kommunicera genom bilder kräver hjärta och tillgång till egna känslor. Att kommunicera med bilder är en konst. Det intressanta här är att de flesta klarar det alldeles galant när de är sina privata jag men tappar helt den kunskapen när de jobbar. Så tänk efter hur du skulle göra om du var dig själv!

I nästa avsnitt ska jag dela med mig av åtminstone ett strålande exempel!

Hur du lyckas på Instagram och litet annat #bloggswe

roy andersson

En av mina Insta-bilder som fick en del likes.

morgonmän

Samma dimmiga kaj någon dag senare.

 

Dags att lägga upp en lista över det jag ska skriva om i veckan eller nästa vecka eller i framtiden:

1. hur du som varumärke knäcker Instagram-koden

2. den första boken i min lista över böcker som påverkat mitt liv kommer alltid att förbli ”Gentlemen”. Alltid. Alltid. Alltid.

3. social valuta – utan vilken vi är rökta! Utan Facebook-nätverk och rekommendationer kommer du aldrig att få hyra ett hotellrum, du kommer inte att få köpa försäkring till hyfsat pris och glöm att låna från bank!

4. ”gilla”-knappens makt. Hur du utan att anstränga dig ökar ditt sociala värde bara genom att veta om en grundregel. Allt enligt Cialdini.

5. så kommer jag nog att skriva något om IHR. Om året där. Om nätverket som finns. Om oss som tog oss igenom ”the boot camp” och kom ut som DIHR. Med risk för att bli intern. Och navelskådande.

 

 

Hur vill vi se världen?

Dags att titta på morgonen igen. (Jag har nyss skrivit om bilderna av vår vardag och vill fortsätta prata om dem.) Tog fram ett kollage från ytterligare en bildkälla.

Nu till den viktiga frågan:

Vilket kollage visar morgonen så som DU vill se den i media och reklam? Och varför (om du orkar)? Skriv i kommentarerna eller på Facebook/LinkedIn/Twitter.

1.

morgonbb

 

2.

morgonlink

 

3.

morgoninsta

 

Ps. Bilderna i kollage 1 kommer från Johnér Bildbyrå, kollage 2-bilderna kommer från Linkimage och kollage 3 är en samling av bilder från Instagram. Ds.

Halleluja #blogg100 dag 36

susan eva 1984

1984. Barcelona.

Jag är så glad för att sociala medier finns. Helt jublande glad faktiskt. Nu kan jag prata och dela livet med Susan. Som jag träffade i Barcelona för snart 30 år sedan (alldeles i början av juni 1984). Jag hade åkt tåg i ett drygt dygn och lagt mig att sova i tvåbäddsrummet på Casa de Huespedes Mari Luz i Barrio Gotico då Susan kom in i rummet. Jag satte mig rakt upp i sängen, iförd blårandig flanellpyjamas och med det väldigt, väldigt röda håret stående som en kvast runt huvudet. Vi började prata och har inte slutat prata sedan dess.

Susan bodde i Chicago och var i Europa på sin Grand Tour med ”Let’s go Europe” i högsta hugg. Det var i den guideboken det billiga pensionatet fanns rekommenderat. Senare samma sommar kom Susan upp till Stockholm. För första gången hade hon fått en anledning att åka till Sverige. Och anledningen var jag.

Sedan gick åren. Vi skrev långa, långa brev till varandra. Skickade fotografier. Susan kom till Stockholm en gång till, vi träffades i Madrid, jag åkte till USA och hälsade på henne. Så bildade vi familj på varsin sida oceanen. Susan blev djupt troende och började leva sin tro med många barn och ”home-schooling”. Jag blev nationalekonom som blev bildredaktör och marknadsförare och som blev digital. Med tiden fick jag två barn som fick gå i vanliga, svenska skolan.

De skrivna breven blev färre men mejlen desto fler. Men de senaste åren har de sinat. Det har känts som avståndet är stort igen. Ända tills för några dagar sedan då jag fick veta att  Susanfischer15 följer mig på Instagram. Och så hittade jag en liten kontaktruta när jag skulle skriva mejl i Outlook. Tryckte på den och hamnade på Susans Facebooksida! Som är alldeles nyuppsatt, hon vill kunna följa sina barn i sociala medier. Och nu har hon fått mig som kommer att posta gamla bilder och fråga henne saker och inte kommer att lämna henne i fred på sociala medier.

Jag har varit väldigt avogt inställd till att lägga upp bilder på mina barn på Facebook. Men nu vill jag dela med mig av mitt liv till Susan så då får jag väl äntligen ta och lära mig hur man lägger upp bilder som bara en liten krets ska få se.

 

 

Vissa dagar behövs Hanna H litet extra #blogg100

Dag 67

Det har inte varit någon supervecka för jämställdheten.

Ta det här med att modellagenturer har raggat nya modeller utanför en anorexiklinik.

Och att Lena Nyman kämpade hela livet med de ätstörningar som Vilgot Sjöman så fint hjälpte på traven och de manliga filmkritikerna eldade på. Läs i dagens DN, kan inte se att den artikeln är utlagd på nätet. Om du inte hinner köpa DN idag, så titta i fikarummet imorgon eller släng ut frågan på Facebook om någon kan scanna artikeln och mejla. Väl värt besväret. Förvänta dig att bli arg.

Tur ändå att Hanna Hellquist finns och att hon ledde mig till Instagram-kontot ”Kvinnohat”. Den som äger kontot är en väldigt balanserad människa (antagligen kvinna) som visar på förtinglingandet av kvinnokroppen och det hat som riktas emot oss som kollektiv. Vad jag tyckte var en väldigt roligt begrepp för meningslöst användande av kvinna i reklam: ”sälj-en-grej-med-en-tjej”. Säger allt, eller hur?

Instagrammare – följ Screen_Kulturhuset #blogg100

Dag 49

Nu har min period som Instagrammare för Screen_Kulturhuset tagit slut, men jag vill verkligen att fler ska följa detta intressanta projekt. Tänk att vem som helst kan äga kanalen i två veckor. Ju fler som följer kontot desto större anledning att vilja låna kanalen. Så bli följare!

Vad Instagrammade jag om? Jag tog tillfället i akt och var flanör. Flanörkommentator snarare än flanörfotograf. Så här blev den bilden som flest tyckte om:

blåtunnelbana

Begreppsskolan #blogg100

Dag 38

Idag blir det kort men informativt. Det nya begreppet du ska lära dig är ”rotation curation”. Det betyder att en kanal, av typen Sveriges Twitter-konto lånas ut till en person i taget som får använda den och under den perioden äga den.

Och jag fortsätter en vecka till med Kulturhusets Instagram-konto (screen_kulturhuset). Jag har varit dålig på att hashtagga bilderna men nu vet jag att jag ska använda #rotationcuration.

Dagens bilder är extremt vardagstriviala.

Att ha ett uppdrag #blogg100

instagram

Screen_Kulturhuset när jag ägt kanalen

Dag 35

Det finns väl ingen som jobbar med sociala medier eller digital kommunikation som har missat kampanjen Curators of Sweden, där de myndigheter som samarbetar om Sverige-bilden lånar ut sitt Twitter-konto till en vanlig, twittrande svensk varje vecka. Den twittrande svensken ska vara sig själv och samtidigt vara ambassadör för Sverige under en vecka. Det har blåst kring en del av de som twittrat, men mest är det en väldigt uppskattad kampanj. Eller pågående aktivitet. Sverige ses som ett ytterst modigt land som ger frispråkiga medborgare chansen att tala fritt.

Kulturhuset i Stockholm var kanske inspirerade av Curators of Sweden när de bjöd in vanliga Instagrammande människor att använda Screen_Kulturhusets Instagramkonto två veckor i taget. Från i måndags och ytterligare 10 dagar är det jag som äger kanalen. Självklart drabbades jag av prestationsångest när jag skulle skriva ihop en programförklaring. Vad ska jag berätta om? Vem är intresserad av vad jag har att visa upp? Men jag skrev något som tillåter mig att vara hyggligt fri i valet av de ögonblick jag förevigar.

Och det är så roligt, så jättejättekul. Jag vet att det finns mottagare. Vilka de är har jag ingen aning om, men en del reagerar. Hittills bara positivt. Jag fortsätter att beskriva vad jag ser för dem.

Instagram – vilken makalös leksak!

Numera har jag alltid kameran med mig. Precis som de flesta av västvärldens människor. Den ligger där i fickan eller i väskan. Ibland ringer den.

Nu tar jag ju ”riktiga” kort också. Med en ”riktig” kamera. Och så gör jag bilderna litet bättre i Photoshop, så att jag verkligen får fram det jag vill ha sagt med bilden. Fixar litet med färgtemperaturen (mer gult, mindre magenta), drar med reglaget så att bilderna får mer kontrast eller blir intensivare i färgerna.

Fast varför hålla på så när allt är så extremt tillgängligt med Instagram. Det gäller bara att rikta telefonen åt rätt håll och hålla den hyfsat stilla. Sedan kan jag berätta om livet. Ibland vill jag att det ska framstå som ytterligt estetiskt och smakfullt, som ett inredningsreportage. Då väljer jag den del av verkligheten som bäst överensstämmer och efter ”knäppning” så väljer jag filter som passar.

Kronärtskockorna i sällskap med balsamvinäger och olivolja gjorde sig bra i svartvitt och med litet överdriven kontrast, tyckte jag just då.

Det finns andra dagar när jag är på riktigt skithumör och jag vill visa livet som den kläggighet det känns som just då. Då hittar jag ett annat hörn av tillvaron och filtrerar bilden med Nashville.

Verifierad av MonsterInsights