Det är i populärkulturen samtiden analyseras #blogg100 dag 58

Jag tycker alltså att Dagens Industri är en sjukt ointressant tidning som egentligen skriver om extremt intressanta ämnen. Eftersom vi lever i och är ekonomin och politiken. På samma sätt kan jag tycka att vissa delar av kulturredaktionernas produkter handlar om rätt saker, men på alldeles fel sätt.

Tur då att Lotta Olsson och Jenny Lindh finns. Båda dominerar i Dagens Nyheters Boklördag. Det finns ingen anledning att läsa något annat i kulturdelen. För de två har allmänbildning, finbildning, humor, populärkulturella insikter och vassa pennor.

Till exempel förklarade Jenny Lindh i förra lördagens DN vad ett ”easter egg” är. Och efter det behöver ingen anstränga sig att förklara bättre. Där satt den:

En (..) dold överraskning kallas för ”Easter egg” och finns i oräkneliga varianter i datorspel, på webbsajter och inuti helt vanliga ordbehandlare, gömd i mjukvaran av spexiga programmerare som gillar tanken på att träiga Wordprogram plötsligt förvandlas till blippande flipperspel med hjälp av ett fiffigt kommando. ”Easter eggs” kommer alltså från datorspelsvärlden, men begreppet har kommit att bli nördarnas samlingsnamn på gömda klurigheter inom all kultur, från filmernas cameor till Playboyomslagens dolda kaninöron.

Det är i notiserna de riktiga nyheterna hittas #blogg100 dag 57

notch
Dagens Industris mest intressanta artikel den dagen

OK. Jag tycker att Dagens Industri är en svårt trist tidning. Den vill få oss att tro att ekonomin, politiken och företagandet lever sina egna upphöjda liv. Som inte har med våra vanliga liv att göra. Eller ens med oss vanliga människor att göra. Fast vi lever I ekonomin och GÖR ekonomin hela tiden. När vi jobbar, när vi konsumerar, när vi väljer att INTE konsumera, när vi pratar, påverkar, läser, skriver, twittrar. Och så vidare.

Vilken tur att DIs journalister ibland skakar av sig tvångströjan och tittar på tillvaron med den vanliga människans ögon. Hen som lever i ekonomin, hen som bryr sig om sina relationer eller brist på dem, hen som skojar eller tar sig själv på allvar.

Ps. Vad Minecraft har gjort för kreativiteten hos den yngsta generationen kommer det nog att skrivas avhandlingar om. Som inom tid kommer att refereras till även längre fram i DI. Ds

Det är längst bak i tidningen det viktiga står #blogg100 dag 57

IMG_0183
Det är inte kaffe som kokar

Det enda vettiga jag läste i Metro förra veckan var att det hetaste kaffet just nu är kokkaffe. Javisst. Så är det ju. Det är skållhett, syrligt, smakrikt och extremt bra för livsandarna.

Det är därför det är så ljuvligt med morgnarna på scoutläger. Skållhett kaffe med Skogaholmslimpa med ost. Samt grötslafsande småscouter och skärgårdsutsikt.

PICT0593
Det är ju torsdag – dags för ThrowbackThursday. Och vad står på bordet om inte Kaffekannan!

Kommentarer om bilden:

– jag skulle ljuga om jag påstod att det är kokkaffe i kannan. Å, nej. Mina föräldrar var moderna och bryggde sitt kaffe.

– bilden är tagen den andra augusti. Vilket år? 1969 eller 1970. Men andra augusti,  i alla fall. För det är Karins namnsdag.

– Kaffekannan är inte samma som jag nu har i mitt kök. Tror jag. Den jag har nu är inköpt på Kupan i Hemse på Gotland. Kan det vara samma kanna som vandrat runt i Sverige de senaste 35 åren och tillslut hamnat hos mig igen? Vilken tanke!

Träningsdagboken som kom av sig #blogg100 dag 56

Epic fail.

Jojo. jag tränar på.
Cyklar fram och tillbaka till jobbet.
Svettas och känner pulsen gå upp.
Stretchar alldeles för litet.
Yogar. Inte.
Går på lunchpass på jobbet. Sist jag var där leddes passet av en fruktansvärt spänstig norrman som hoppade och gjorde knäböj hela tiden. Dagarna efter kunde ingen av oss deltagande försäkringstjänstemän gå i interntrapporna utan grimaser.

Och så tränar jag varannan vecka med en PT (Erling på Westnine Fitness). För att hitta tillbaka till kroppen som den borde vara. Själva träningen är jobbig men inte övermäktig. Men de kroppsliga reaktionerna efteråt är massiva – illamående, totalpaj på kroppstermostaten, sorg och leda. Som tur är går reaktionerna över efter en natts sömn och rikligt med vatten.

Men alltså. Träningsdagbok. Går. Inte. Lägga upp bilder på mig där jag lyfter tunga vikter eller gör en snygg brygga eller så? Begränsat underhållningsvärde.

Målen, då?

1. inte i närheten av förbättring när det gäller att komma ner i spagat. FAIL.

2. jag sprang 2.7 kilometer i helgen. Men gick 200 meter. Så, FAIL på den också.

3. jag har inte ont i kroppen. Och snart jobbar jag 100% igen. LOCKED ON TARGET!!

4. falukorven har blivit mindre medan gäddhänget är konstant. Dagsformen avgör om jag kan leva med dessa fakta. Halv-FAIL och halv-LOCKED ON TARGET!

Vad jag refererade till här är fyra mål jag satt upp för träningen.

 

På 80-talet gjorde de inte bara axelvaddar #blogg100 dag 54

No matter what anybody tells you, words and ideas can change the world.

Så är det. Glöm aldrig det. Lär dina barn det.

Citatet är hämtat från ”Döda poeters sällskap”, en film som kanske mest är ihågkommen för att den satte uttrycket ”carpe diem” i vårt kollektiva medvetande. Och som det uttrycket har blivit bespottat. Bland annat av mig själv. Men filmen är bra, väldigt bra. En sådan film som alla i unga, sårbara och påverkbara åldrar bör se.

Det finns ett blogginlägg som jag snubblade över för några veckor sedan där en snart 40-årig amerikansk mamma listat 10 filmer från 80-talet som hon vill dela med sig av till sina barn. Hon har tagit ut scener (giffar) för att illustrera och sedan motiverat sina val. Jag lånar en av giffarna ( från ”Pretty in Pink”) och lägger sedan till en egen film som du och dina barn måste se.

 

prettyinpinkgif570

 

Se ”War games”. Den har precis kommit ut på Netflix. Den är spännande. Fortfarande. Den handlar om den tid då vi faktiskt levde med tanken att hela världen kunde smälla därför att någon ”tryckte på knappen” och satte igång en kedjereaktion som inte gick att stoppa. Den tid då världen var full med kärnvapenspetsar som var extremt redo att skickas iväg till mycket väl definierade mål. Kommer ni ihåg ord och begrepp som Fulda-gapet, terrorbalans, SALT-avtalen?

Och nu har de gjort ett snyggt konstcentrum vid en av raketstationerna i Ruhr-området. Jag har litet snygga bilder därifrån. Får återkomma till det.

Köp inte en Michael Kors-väska! #blogg100 dag 53

……om du vill vara i framkanten. Den tiden är förbi. Men tycker du om att simma i bakvattnet, flyta med strömmen och ha samma saker som ”alla andra” har, då är det fortfarande OK att köpa en väska med MK-märket.

Jag roade mig att titta på sökningarna på Google. Och för Michael Kors är de på väg ner. Tydligt tecken på att de som leder modet redan har hittat ett nytt väskmärke och att de snabba följarna redan lagt sina Michael Kors i Emmaus-lådan, på eBay eller Blocket. Medan ja-ni-vet-vilka stoltserar med sina väskor ett tag till för att sedan gömma dem längst in i garderoben.

väskor_trend
Upp som en sol och ner som en….?

Det var intressant att se vilka regioner i Sverige som trendat starkast under vissa perioder. Storstadslänen dominerar. Uppsala län kom smygande i höstas och tillslut kom Närke. Litet efter. Och då kom jag ihåg att det berättades  när jag var mindre att företag ofta provade sina produkter i Närke. För om närkingarna, gnällbältets gnälligaste gnällare gillade produkten, då kunde företagen räkna med att den gick hem överallt. Så vad säger det om Michael Kors-väskorna att närkingarna nu tillslut har fattat trenden?

Den röda kurvan visar det stabila intresset för Louis Vuitton. Med en viss tillväxt.

Ps. Eftersom jag till viss del kan räkna mig som örebroare får jag skriva spydigheter om närkingar. Ds.

Potatisgratängen från himlen #blogg100 dag 52

potatisgratäng

Det enda potatisgratängsrecept du någonsin kommer att behöva komma ihåg

För 4-5 personer

1 kg potatis (jag gillar bäst fast potatis)

1 halvstor till stor purjolök

4-5 vitlöksklyftor

1 msk smör + 1 msk olivolja

2,5 dl vispgrädde

2 – 2,5 dl mjölk

2 tsk salt

Svartpeppar

Ugnsvärme 175 grader

Gör så här:

1. Skala och skiva potatisen i 3-4 mm tjocka skivor

2. Ansa purjolöken och skär den i strimlor, 1 – 2 cm

3. Krossa vitlöksklyftorna med knivbladet (ett knep jag lärde mig av Jamie Oliver i ett av hans första program) så går det lättare att hacka och använda vitlöken. Jag tycker att de där små vitlökshacken kan bli litet hårda annars.

4. Lägg smör och olivolja i en kastrull och låt det bli varmt men inte brunt. Lägg i purjolöksstrimlor och vitlökshack. Dra ner på värmen så att löken puttrar i fettet. Sötman från purjolöken ska komma fram, ingenting ska brännas och bli beskt. Det ska lukta örtigt, smörigt och sött. Sätt på ett lock och låt puttra några minuter. Ganska svag värme på plattan, alltså!

5. Häll ner potatisskivorna och rör runt. Låt bli varmt. Någon minut bara.

6. Häll på vispgrädden och så mycket av mjölken att det knappt täcker löken och potatisen.

7. Låt koka upp försiktigt. Rör om ordentligt då och då.  Var varsam med värmen – bränns mjölken vid är det bara att slänga alltihop. Den vidbrända smaken av mjölk slår igenom allt.

8. Själva tanken med att koka potatisen i gräddmjölk är att få ur stärkelsen ur potatisen som då reder hela anrättningen. Just därför blir den så krämig. Så låt alltihop koka 5 – 7 minuter eller så länge det behövs för att gräddmjölken ska tjockna en smula.

9. Krydda med salt (ordentligt) och svartpeppar.

10. Häll i en ugnsform.

11. Låt grädda 30-45 minuter beroende på ugn och form. Potatisen ska vara mjuk och gratängen snyggt gyllenbrun.

31 minuter kvar till misslyckande #blogg100 dag 51

OK. Det här var jobbigt. Så här illa har jag aldrig legat till. Så i sista minuten. Och med en massa idéer men utan kraft att gestalta dem. Tittade på mina inlägg förra året under blogg100-utmaning. Hittade en massa bra. Såpass att jag blev alldeles stum. Dags för en lista samt en Ellen till.

Vad jag ska skriva om veckorna som kommer:

1. träningsdagboken som kom av sig

2. recept på potatisgratängen från himlen

3. recept på de perfekta köttbullarna

4. mer om känslan av att hitta hem. Till de andra tvillinglösa tvillingarna. Och om varför det inte går för andra att förstå.

5. ytterligare ett recept – på äggröra/sallad/gucka. Ibland med tonfisk. Oftast med curry.

6. uppföljning kring utmattningssyndromet

Och så var det dags för en Ellen till. Riktar sig mer till en mogen publik kanske. Som har hyfsad koll på vad tantriskt sex är. För det får man inte, jag upprepar INTE, reda på här. Men håll till godo:

 
[youtube http://www.youtube.com/watch?v=K4y04zQaUFQ?rel=0&w=560&h=315]

Halvlek. Lätt utmattad. #blogg100 dag 50

Jag är inte oinspirerad. Inte alls. Jag har massor att skriva om. Men det ska göras. Och så är jag litet i bakvattnet av den virala tsunamin (relativt sett) jag upplevde. Svårt att toppa. Tur att det finns bra giffar som uttrycker mer än orden.

are-you-not-entertained

Inga tungsintheter på långfredagen #blogg100 dag 49

Gårdagens bloggpost om mitt liv som tvillinglös tvilling blev beskådat. Inte som när jag postade klippet med Ellen Degeneres avrättning av Bics pennor för en kvinnlig målgrupp, men ändå. Idag postar jag med hjärtat, en Youtubefilm där Sherlock möter Doctor Who. En ”match made in heaven” för oss Cumberbitches och för oss som älskar populärkultur. Särskilt om där förekommer tedrickande.

[youtube http://www.youtube.com/watch?v=q3bGYljQ5Uw&w=560&h=315]

Verifierad av MonsterInsights