Jag ska inte gå på soffhörnets mjuka lockelse in i förnekelsen

Mitt Facebook-flöde flödar över av upprop och uppmaningar att agera och uppvisningar av aktioner, både stora och små. Mot näthat. Mot fängslande. Mot miljöförstöring. För flyktingar. För goda saker.

Det blir mycket. Det blir för mycket. Jag känner själv hur jag börjar stänga ner, stänga in, krypa ihop, titta inåt.

Farligt, farligt. För jag känner försvarsmekanismerna dra igång. Cynismen. Bortförklaringarna.

Det här är inte en kamp bara mot de onda krafterna utanför och på internationell nivå, det här är en kamp på det högst personliga planet.

Därför ska jag fortsätta i det lilla:

1) Berätta för mig själv varje dag att det lilla jag gör påverkar

2) Sopsortera, inte shoppa, nyttja kollektivtrafiken

3) Följa nyheterna med en klar och analytisk blick, vilket betyder att jag snabbspolar en hel del och hoppar över mycket

4) Blanda strängt innehåll med lättsammare tankar på bloggen

5) Inte ge upp

Och eftersom jag nu varit sträng i några inlägg efter varandra så börjar det bli anledning att posta litet lättviktigare innehåll. Vad sägs om:

1. De fem bästa tipsen för en trög mage (kommer de flesta medelålders kvinnor att gå igång på)

2. Snapchat och tonåringarnas behov av slutna rum

3. Finns det någon reklam som fungerar 2017?

4. Bästa Netflix-tipsen inför julen

5. Klimatsmarta recept – två, TVÅ till på köpet. De är jättegoda och vardagssnabba, men båda funkar fint som helgmat.

6. Twitter – dumskallarnas sammansvärjning (och jag är dummast!)